Har firat påsken hemma med min pappa och bror och våra respektive. Det är så ofantligt tomt här hemma, man liksom sitter och väntar på att hon skall komma upp för trappan, eller om man är iväg på stan det där telefonsamtalet som undrar när jag kommer hem för att maten är klar..
När pappa och jag har varit och handlat i stan så har vi planlöst gått bland hyllorna och plockat lite här och lite där - jag vet inte om det är för att det alltid varit mamma som skött all storhandling eller bistått med alla inhandlingslistor eller om det är för att man är så förlamad av sorg som att handlingen blivit helt konstig.. man kommer hem med knasiga saker helt enkelt..
Mamma blev bara 59 år - hon kämpade med näbbar och klor mot cancern som till slut vann och mamma förlorade kampen - är det inte orättvist!?
Mamma ägnade hela sitt yrkesliv åt att hjälpa gamla och unga människor i sitt jobb inom omsorg och sjukhus, så hinner hon inte bli gammal själv och omhändertagen....
Mamma - hälsa de andra änglarna - jag vet att du vakar över oss!
Vi älskar dig och saknar dig - du kommer aldrig att glömmas!
bilderna är tagna i mitten av oktober
- pappa och brorsan är duktiga hummerfiskare
Inlägg
många tankar och kramar till er!!
SvaraRaderaHej Maria!
SvaraRaderaJa det är svårt att förstå att hon nu somnat in, att det redan gått en vecka sedan det hände. Jag är så glad ändå, att vi kom in på måndagen och tisdagen, så att vi fick ta farväl av henne.
Allt kändes väldigt konstigt, länge efter det att pappa somnat in, som om man gick runt i någon sån där glasbubbla eller liknande.
Det blir bättre med tiden, men det kommer ju aldrig att bli bra igen, för hur kan det det, när man har mist sin förälder??
Vi hörs snart igen, kramkram