till livet önskas tack!
Hur gör man?
Jag vet då inte!
Tips mottages varmt!
måndag 21 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Denna blogg handlar om mina tankar om min träning, om mitt liv som instruktör, tankar i vardagliga livet och tankar om hur orättvist livet ibland känns när världens goaste mamma till sist förlorade kampen mot cancern den 31 mars 2010....
Kanske kan bidra med en liten pusselbit i det stora pusslet som utgör livet. Vi är ju båda västkusttjejer, så jag tror du liksom jag har en stark koppling till havet. En stund i ensamhet vid havet, vid solnedgången kan vara oerhört rogivande och stärkande. Jag känner alltid ett stor lugn vid havet.
SvaraRadera*Massor med styrkekramar*
"Små små steg" är mitt lilla tips. Kram!
SvaraRaderaTack Linda - ja det hjälpte ganska mycket faktiskt - bara sitta och blänga på havet gör en ganska gott!!
SvaraRaderaOch Christer - du har också rätt -små steg.. man vill oftast ta för stora kliv..
kram!