Det har varit 2 fruktansvärda månader och mitt i all sorg så måste man planera en begravning, ta hand om pappersarbete såsom försäkringar, bouppteckning, avsluta prenumerationer, medlemskap osv osv
Men som jag sade i min dikt som jag läste på mammas begravning "du är för alltid en del utav mig" så är det ju och det kommer aldrig att förändras!
Mamma du saknas!!
Såhär var nästan alltid mamma - glad och skämtsam och ville
aldrig ta ett foto "på allvar" :)
Inlägg
Ja du Maria, jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Min mamma gick bort för ett år och åtta månader sedan och jag kan inte direkt säga att sorgen och saknaden blivit mindre. Jo, sorgen har nog dämpats en aning, men saknaden är minst lika stor. Och kommer kanske att vara så hela livet tänker jag. Den insikten känns nästan för jobbig och jag undrar om man någonsin kommer att känna sig så där RIKTIGT glad igen. Förlåt för detta dystra inlägg, jag hoppas att både du och jag och alla andra som har mist någon som står en nära kan få hitta tillbaka till livet och glädjen. Det tror jag att våra anhöriga skulle ha velat! Tröstekram från en annan Maria
SvaraRadera